Chardonnay

Chardonnay härstammar från Bourgogne i Frankrike där den fått sitt namn från byn Chardonnay.

Vinrankan är stor och mognar snabbt. Druvklasen är liten med små gult-bärnstensfärgade druvor. Pulpan är kompakt och har en sötaktig smak. Vägen till framgång har denna druva fått med hjälp av unga vita viner eller något ekfatslagrade samt mousserande viner.

Chardonnay är en av världens mest populära gröna vindruvor av arten Vitis Vinifera. Viner gjorda på Chardonnay lämpar sig väl för ekfatslagring varför eksmaken är ett framträdande kännetecken framförallt i chardonnayviner från Australien. Vindruvan odlas i stort sett i alla vindistrikt med undantag från Bordeaux. I Bourgognes bästa vingårdar görs troligen världens bästa viner på Chardonnay, och då främst i Chablis och Côtes de Beaune (Côte-d\\'Or).

John Bower och Carloe Merediths på University of California i Davis och Jean-Michel Boursiquots och Patrice This vid Montepellier. Dessa personers arbete och senare års DNA-teknik har visat att Chardonnay är släkt med Pinot Noir samt Gouais Blanc. Således härstammar druvan från Frankrike.

Druvan i sig är inte särskilt aromatisk, men i kombination med aromatiska jästsorter och ekfatslagring ger den väldigt smakrika viner. Ananas, mango, smörkola och rostat bröd är smaker som brukar förknippas med tunga chardonnayviner från varmare områden. Lättare chardonnayviner har i sin ungdom smak av gröna äpplen. När de får mogna framträder ofta päron, citrus, nötter, kex och honung.

De flesta Chardonnayviner bör drickas unga. Det är bara toppvinerna som tål längre tids lagring. Finare årgångar från bättre viner i Chablis, Côtes de Beaune och Australien kan utvecklas i upp till tio år. Chardonnay är även en av tre tillåtna druvor i Champagne. Utöver denna druva får Pinot Noir och Pinot Meunier användas